TANKAR

På den här sidan landar lite spån och frön som inte nöjde sig med att stanna i huvudet. Ingen blogg precis. Men ändå…

2019-07-31

Världen behöver mera Ljus. Världen behöver Ljusmänniskor. Inga fler låtsasgoda. Men genomgoda. Inte bara fler som anstränger sig att älska, men som i stillhet låter sig genomälskas (som är det samma som att Upplysas, apropå ljus).  Jag tror att vi har två val. Antingen processar vi, eller så projicerar vi. Antingen möter vi vårt skuggjag, vår mörka sida och tar ansvar för den – eller så lägger vi ut den på andra. Låter den bli till besvär för andra. Låter den lägga sig som hinder och filter  mellan dig och mig och alla andra. Jag ser dig inte. Jag ser bilden av dig genom mina frusna känslor, genom fördomar och förutfattade meningar, grämelse, harm och orealistiska förhoppningar. Jag ser dig inte. Jag ser bilden av dig. Min bild. Jag ser inte Verkligheten. Jag ser overkligheter genom min egen skugga.

Mörker eller Ljus. Min fråga till mig själv denna morgon: Vad vill jag smitta världen med idag. Min fråga till mig själv ikväll: Hur gick det?

2019-07-25

Vi har blivit med gräsmatta på våran före detta stenåker. Och med flaggstång. Och en rabatt därtill. I all sin enkelhet blev det vackert. Och vackert är viktigt. Det kanske är åldern eller nåt. Man blir ju blödigare med åren, tycks det mig. Men Enkelt och Vackert, dom två tillsammans, gör skillnad i mitt liv. De väcker en tårögd tacksamhet över att ha fått finnas till, uppleva, dela, njuta. Om vi till fullo kunde se skönheten i en enda blomma eller en enda människa eller i tornseglarens svischande myggjakt om kvällen, då… då tror jag vi skulle få svårt att skilja på om vi lever här på jorden eller redan har hamnat i himmelen.

2019-07-19

Två ord stannade kvar efter morgonmeditationen. Som vanligt satt lilla tempelhunden innanför morgonrocken och hjälpte till. Kanske var det därför de stannade kvar. Orden. Närvaro och Medkänsla. Närvaro och Medkänsla. Presence and Grace. Ibland önskar vi att livet vore annorlunda. Och vissa dagar är det så självklart enkelt hur det skulle gå till för att få till det där annorlunda. Närvaro och Medkänsla. Mer Annorlunda än så blir det nog inte. Och förresten. Närvaro och Medkänsla är inte bara vackra tankar att försöka leva efter. Närvaro och Medkänsla är att leva en relation – och en Relation som lever med oss. Kalla den vad du vill. Buddha, Livet, Kristus, Universum, Gud eller Higher Power. Men lev den. Och låt leva.

2019-07-17

När Bortom flyttar hitom och inom får Själen vingar.

2019-07-16

En del människor anser att vi går mot avgrunden. Det kanske vi gör, vem vet… Skönt då, att ha en tro som säger att när vi i så fall faller, faller vi Uppåt. 

2019-07-14

Det sägs att en profet är en som en böld i häcken på sin samtid. Sant. Men alla bölder i häcken är inte profeter. Tyvärr.

Profeten ser inte in i framtiden. Hon ser samtiden. Och kritiserar den inifrån. Och älskar något. Profeten har inte bara en mission. Hon har en vision. Hon går inte hårt åt människor. Hon kritiserar strukturer. Och vill nåt Större, Bättre, Vackrare.

Nättroll ger sig på människor. De tycks alltid hata något. Och vackert är det inte. Deras enda vision tycks vara att allt var bättre förr. Oklart när.

För egen del ger det mig mer kraft att tänka sig att ha paradiset framför sig än bakom sig. 

2019-07-12

Idag hade jag tänkt klippa gräset, rensa i trädgårdslandet, gräva rabattkanter,  noppa blommor, börja plocka bär, städa bilen och sätta nät kring de små fruktträden så att inte rådjuren tar dom. Sen började det regna. Snacka om bra väder.

2019-07-11

Lyhörd eller lomhörd, det är frågan. Klarsynt eller skumögd. Stelnad eller formbar. Kroppen, den är en bra bit in på dö-halvan. Inte mycket att göra åt den saken. Men sinnet. Själen…  

2019-07-09

Är liksom kvar på den där konferensen. Kvar i gruppkraften. I gemenskapen. Det är mycket tal nu för tiden om att vara sig själv och hitta sig själv. Kanske handlar det – också – om något så enkelt som att hitta sin flock. Jag tror man kan gå omkring och leta efter sig själv ett helt liv utan att hitta sig. För att vi är gjorda för att hitta oss själva och vara oss själva – tillsammans med andra. Det finns saker som bara kan hända med oss när vi går inåt, in i ensamheten och tystnaden och saknaden. Med bara trånad och trängtan som ledsagare. Det finns saker som bara kan hända med oss i relation till en annan, till en annan. Till en vän, en hjärtevän, andlig vän eller professionell vän (som i en djupgående psykoterapi). Och det finns saker som bara kan hända med oss i en grupp och en flock. Jag tror inte på det ena eller det andra, eller antingen eller. Jag tror på både och. Helst samtidigt.

2019-07-08

Igår var jag på internationell konferens och föreläste. På engelska. Bara en sån sak… Men det viktiga var inte det. Det viktiga vara alla människor. Per definition sjuka. Medberoende och (kokain-) beroende. Och sällan har jag väl träffat på så mycket sundhet och friskhet och uppriktighet och sårbarhet och vänlighet och kärlek och längtan och hopp och medkänsla som där. Om varje gudstjänst vore genomsyrad av samma anda – samma Ande – skulle världen se väldigt annorlunda ut. 

2019-07-02

Jag har satt upp en vindflöjel på taket till lillstugan. Hemmagjord av Helge i Burträsk. Han har frugan till idol. Annan historia… En storspov får tjäna som kyrktupp. Den spanar stadigt mot öster. Ljuset. Värmen. Insikten och Upplysningen. Kärleken kanske. Vi finner dem i samma riktning. Själva flöjeln är en pil av järn. Tydlig i konturen, men följsam, visar den hur vindarna blåser för tillfället.

Ett sådant sinne skulle jag vilja ha. Ett som hela tiden vet att hålla reda på den Eviga riktningen. Den varifrån allt gott kommer. Och som mjukt och lätt följer vindarna, är lyhört för dagens riktning, denna stundens uppgift, nuets tilltal. Ordning. Riktning. Mening. En nåd att stilla bedja om.

2019-06-29

Bara tänkte. När mjukt bröd blir gammalt blir det hårt. När hårt bröd blir gammalt blir det mjukt. Bara tänkte. Hur det skall bli. Nu när man själv börjat bli gammal.

Koltrasten väckte mig i morse och talade om att det var dags för morgonmeditation. Sämre väckarklocka kan man ha.

2019-06-29

Efter alla terapier. Efter alla sorger. Efter alla år. Efter alla böcker. Efter alla böner. Efter allt och alla. Detta enda. Att ha fått finnas till. Att ha fått finnas till för andra. Och att ha fått kyssa en doftande ros innan daggen och dimman lättat över fälten.

2019-06-24

Kungsörn. Vildsvin. Varg. Björn. Lo. Och två märrar med föl i hagen. Ja, jag bor på landet om någon undrar.

2019-06-16

Barnbarn på besök igen. Alla vet att barn behöver massor av kärlek. Den delen tycker jag inte ens är svår. Somliga är lätta att älska… Men barn behöver också någon att älska. Någon att slösa sin oförställda kärlek på. Någon som finns där helt och fullt, inte för att ge, utan för att ta emot. Den andra delen. Den svåra. Att vara någon att se upp till. Att locka en liten en, med knubbiga ben och vackra ögon, till en kärleksaffär med Livet. Att låta sig bli sedd på – och i en skör liten Själ lämna ett avtryck; jag är Någons ögonsten och livet vill mig väl. Av goda makter underbart bevarad. Jag är önskad. Jag inte bara har något att komma med. Jag är någon att komma med! Den delen. Den svåra. Att ge livet mening – åt någon annan än sig själv.

2019-06-15

Gryning. Morgonljus. Jasmindoft. Tårögd tomglor jag rätt ut i ingenting. Eller rakt in i Allting. Svårt att veta. Plötsligt har det gått en timma utan att det hänt någonting. Utom miraklet att Livet dröjde sig kvar en svindlande sekund – och att det Outsägliga doftar jasmin.

2019-06-01

Vaknar med en liten varm tvåårskropp bredvid mig. Huvudet mot fotändan. Pyjamas med kaniner. Svett i nacken. Skratt. Mopfa ä du vaken?Jag vill ha gjöt. Nu vill jag pussla. Lek med mig. Jag vill gå ut o battna bommorna! Kan jag få en mögå? Var är min bil? Stå dä! Kom! Mopfa, du  få va monster. Jaga mig! Kan vi pocka hallon?

Svårt att säga hur man varit som förälder. Men efter fyra barn och tre barnbarn börjar man bli rätt väluppfostrad…